Förevigt.
Signe var övertrött och vägrade sova ikväll. Somnade inte förrens halvtio. Min prinsessa! Idag var vi till joonatans hus och klappade geten medan han jobbade. Hälsade även på honom på jobbet när vi handlade. Sen hem för bus och mys! Kvällen har spenderats i panik och därför sover jag inte redan heller. Det kliar nämligen på foten. Låter helt idiotiskt att ha panik över jag vet. Men det var det första symptomet på min tumör. Klåda. Och det är exakt samma klåda, på samma ställe. Därav paniken. Ska ringa klockan åtta och hoppas på några timmars sömn nu innan Signe vaknar. Hon har några prickar på ansiktet som jag joonatans mamma ska få kolla upp. Oerhört praktiskt med en farmor som är barnmorska! Iaf för en sådan hypokondriker som jag. Fast å andra sidan. Vem är inte det när det gäller sina barn?
