Mamma och pappa eller föräldrar?

Bloggerskan Dessie fick tydligen en massa elaka kommentarer för att hon hade gått iväg för att fixa fransarna en timma nu när hon fått barn.
Jag måste säga att jag tycker det är så himla löjligt. Sonen var med pappan under tiden så jag ser faktiskt inte hur man kan göra en stor sak av det?!

Hos oss är rollerna väldigt jämställda. Eller nej, inte väldigt jämställda utan det
är helt och hållet jämställt till 100%.
Vi är inte "mamma och pappa". Vi är föräldrar.. Jag tycker det är helt galet med människor som gör skillnad på det.
Barnen behöver båda två lika mycket.
Visst att jag ammar Alma men det är också det enda som skiljer.
J byter precis lika många blöjor. Dag som natt. Han tar vagnen på promenad och är det något som saknas så shoppar han lika ofta som jag. Även när det gäller kläder och sånt. 
Han har stenkoll på vad tjejerna har för storlek och vad dom behöver. 
Jag har så galet svårt att förstå hela den 50-tals mentaliteten.
Mamma är hemma med barnet och då är det också hon som sköter om det på heltid. Pappan ska jobba och sen kanske busa lite men inte mer?! 

Nu är det hos oss även lika med allt annat också.
Vi gör ingen skillnad på något. Vi är en familj utan roller. Vi lagar mat, städar, tvättar, leker, krattar, tankar, byter lampor osv precis lika mycket som den andra.

Nu är det inte så att vi räknar, "du lagade mat igår så idag ska jag" utan allt sker av sig självt.
Är jag hungrig börjar jag med maten, går lampan sönder när jag tänder är det jag som byter den. 
Jag skulle aldrig se någon "syssla" här hemma som "kvinnogöra" eller vägra göra något för att det är mansgöra.. 
Jag tycker det är så extremt fjantigt.
J är precis lika duktig på att torka golv som jag är på att skruva upp en fönsterbräda. Så vill jag att mina tjejer ska växa upp och känna också. 
Jag vill inte att dom ska be om hjälp för att använda verktyg eller känna att städa och handla mat är deras ansvar.

Delar man ett liv och hem så delar man även på ansvaret med det som kommer med. Det är 2014, inte 1950.

När jag blev sjuk så tog J över föräldraledigheten och var hemma med Signe nästan ett år. 
Deras relation idag är underbar och jag är så glad att han kunde vara hemma med henne.
Vi kommer även dela denna föräldraledighet så Alma får ha båda hemma. Allt annat skulle bara kännas fel, iaf för oss.