I'm glad we didn't listen, Look at what we would be missing.

Sanna och Frida var här och kollade Grey's och body of proof.
Käkade ostbollar och myste.
J gick och la sig tidigt när han nattade S.
Är jätte trött och vill inget annat än att krypa ner och sova och bara mysa.
Men ändå inte. Ju tidigare jag lägger mig desto tidigare är det imorgon.
En dag närmare Måndag. En dag närmare nästa vecka som kommer spenderas i sängen.
Bläää. Men snart är det 13 Februari. Sista behandlingen men dom här äckliga cellgifterna.
Sen är det bara strålningen kvar sen är det klart!
Pratade med gamla chefen idag om jobb direkt det är klart med behandlingarna. Vill börja jobba. Helst igår.
Men vasaloppsveckan börjar jag igen, hinner jobba någon vecka innan strålningen.
Jobba deltid och vara hemma med S deltid sen.
Och J gör samma sak. Ska prata med läkarna och se om jag kanske kan börja jobba redan nu.
Mår ju bra varannan vecka så skulle kunna jobba varannan helg eller något bara.
Är inte en sån människa som bara kan gå hemma och dra fötterna efter mig.
Nu har jag ju S som tur är. Hon håller mig sysselsatt bästa tjejen. Men är inte samma sak som att få jobba.
Det är ju inget jobb att ta hand om henne. Det är ju bara mys hela dagarna.
Men jobba jobba.. Ja ni vet vad jag menar. Det saknar jag så sjukt mycket.

Nej, ska nog ta och krypa ner bredvid bästa ändå.
Ska ner på stan imorgon hela dagen och leta klappar. Tog noret idag.
Jag och S hann även in till J's mamma när han gick till Maxi.
Nu till sängen.
Natti natti på er. 




Ska aldrig mer klaga på hur jag ser ut om jag bara få se ut såhär igen.
#1 - - Carro:

Hej.. är 24 år och fick reda på för en vecka sen att jag som du har hodgkins, har en liten son på snart 6 veckor...i samma sits som du med andra ord. Är i total chock. Börjar med cellgifter imorgon. Önskar jag hade nån att prata med som förstår och undrar om du ville maila lite...om du har tid vilja och ork. Skulle betyda mycket. / Caroline